onsdag 21 oktober 2015

Mänskliga rättigheter. Handlar det bara om "demokrati"?

Apropå detta med demokrati eller inte. Demokrati är en mänsklig rättighet inget tu tal om den saken. Dock är det bara en i högen av flera mänskliga rättigheter. Detta är något som man tydligen glömt bort eller som man inte vill höra talas om här i den nordatlantiska sfären.

Rätt till mat, rätt till bostad, rätt till sjukvård, rätt till utbildning, rätt till arbete, social och ekonomisk trygghet är ytterligare några.

Alltså som jag ser det är arbetet med att förbättra de mänskliga rättigheterna en process som tar sin tid. Finns inte mat eller bostad till stora delar av befolkningarna så lär inte den politiska stabiliteten räcka till för att upprätthålla ett demokratiskt system av västtyp heller. Om det nu är demokrati...

Om man ser att processen med de mänskliga rättigheterna går framåt. Bör man då inte ta fasta på det istället för att ideligen hyckla om det vi kallar demokrati här. Jag menar stora delar av världen gör verkliga framsteg vad gäller mänskliga rättigheter nu. Kina t.ex har den snabbaste bekämpningen av fattigdom i världen för närvarande med sina 1,2 miljarder människor att ta hand om. Kan man inte med det säga att det är den regering som räddar mest liv i världen för närvarande? Latinamerika går framåt med stormsteg trots överklassens gnälldemonstrationer. De har lyckats bibehålla sina demokratier efter militärdiktaturernas terror. Detta trots instabila förhållanden. Folken i Latinamerika har flera gånger räddat sina regeringar från överklassens statskupper. Revolutioner som Rapport brukar kalla dessa statskupper.

Libyen hade gått från att vara ett av jordens fattigaste länder till att få Afrikas högsta levnadsstandard och ett system med stor social trygghet. Endast ett stenkast från att gå över till det som betraktas som demokrati här. Nu är allt det förstört. Jag har fått höra att det dör lika mycket människor i Libyen som i Syrien nu och att det är i princip lika fattigt som innan. Fast ingen bryr sig. Där är ju "regimen" störtad. Målet är uppnått. Var finns flyktingvågen därifrån? En miljon svarta flydde söderut i samband med kriget 2011. Hur många som flytt därefter vet jag inte. De tycks inte komma hit hur som helst.

USA, Sverige och övriga västvärlden? Hur går det med de mänskliga rättigheterna där? Framåt, bakåt? Jag kan ju inte se att det gått framåt här de senaste 20 åren. USA som har mest människor i fängelse i hela världen. Där man lägger ner industrier i en hel stad och sen går från hus till hus och slänger ut folk på gatan för att de inte kan betala lån eller hyran längre. Är det framåt?

Alltså hur vore det om vi tittade på trenderna, utvecklingen istället för det statiska nuet. Går det framåt eller går det bakåt? Får människorna det bättre eller får de det sämre?

Samt NATOs förbannade krig. Får människorna det bättre eller får de det sämre efter det? Då menar jag både de som drabbas direkt och vi som bor här. Alltså bättre eller sämre?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar